Blogg

Haverier, Maktspel och märkliga porslinsfigurer!

2

Flängde upp till storbyn igår för att delta på det extrainsatta mötet om turerna kring Transportstyrelsen. Det var lite elektrikrifierad stämning i luften faktiskt. Pigga journalister belägrade korridoren och ledamöterna såg oförskämt sommarfräscha ut. Förstår om man känner sig barnsligt förväntansfull som oppositionspolitiker när man ges möjlighet att puckla på några av regeringens starkaste ministrar. Försvarsminister Hultqvist fick på dalmål förklara hur hans fögderi hanterat skandalen under förmiddagen. Mitt utskott – Justitieutskottet hade kallat in inrikesminister Anders Ygeman för att klargöra vad han och departementet har gjort under processen. Senare på eftermiddagen mötte statsministern partiledarna. Vad som sades under sammanträdet är belagt med stark sekretess med straffansvar, så mina kommentarer här grundar sig från de uppgifter som förekommit i media. Men så mycket kan jag säga: Inrikesministern var otroligt påläst och trygg i svaren från de taggade ledamöterna (och jag är inte speciellt känd som statsrådsryggdunkare direkt). Tonläget efter partiledarmötet var dock sedvanligt högt. Det var uppenbart att de inte var intresserade vad som sades på mötet. Den cirkus som skulle följa var regisserad långt i förväg. Och det är klart: med tanke på det moderaterna och kristdemokraternas darriga opinionsläge är den höga indignationsnivån helt logisk. Desperation.

Sverige går som tåget. Ja, det gör vårt älskade land faktiskt. Vi har återigen städat upp efter att borgarna sänkt skatterna för de rika och låtit sjuka och arbetslösa betala samt lämnat usla statsfinanser efter sig. Vi har gjort de största satsningarna på försvaret på flera generationer. Vi har återinfört värnplikten som alliansen avskaffade. Vi är ledande i klimatfrågorna (bland annat tack vare kloka Åsa Romson som ledde det historiskt viktiga arbetet i Paris, något som INGEN talade om när drevet mot henne drog iväg). Vi bygger lika mycket bostäder i år som under miljonprogrammets dagar. Arbetslösheten minskar och det hånade målet om att ha Europas lägsta arbetslöshet inte längre är en utopi. Vi har redan idag den högsta sysselsättningen som uppmäts i ett EU-land. Vi har tagit emot ett par hundra tusen flyktingar från oroliga hörn av världen. Något vi i framtiden kommer att se tillbaka på som en av våra vackraste stunder (även om hanteringen av många av de s.k. ensamkommande än så länge är under all kritik). Och nu tänker några av er läsare att den däringa såssen är en skrytsam jävel. Nja, det handlar inte om att vi i regeringsställning skall ta hela äran av att Sverige är det bäst fungerande landet i världen. Äras skall de som äras bör. Det är alla miljoner vardagshjältar som finns i landet som skall ha credden.  De som kämpar på i  vård- och skolkorridorerna. Det handlar om den kämpande småföretagaren och ideella idrottsledaren. Ja, ni fattar. Men kanske även ett och annat politiskt beslut på olika nivåer har gjort sitt. Även en del beslut som tagits av borgare också om man skall vara ärlig. Hur hänger detta yviga resonemang ihop med mitt sammanträde idag? Jo, det tror sjööven att oppositionen vill svartmåla in absurdum. Skapa kaos när man tycker att tillvaron är FÖR bekväm för regeringen när man själv har det kymigt. Då får vi ett sällskapsspel av den tråkiga sorten istället för att diskutera de riktigt viktiga frågorna. Som exempelvis varför vi har OECD:s högsta läkartäthet men näst sämsta tillgänglighet till doktorerna. Det är nämligen en viktig fråga för dem som har värk i höften, någon som skall till att föda eller som har ett barn som behöver hjälp inom psykiatrin. Detta är ett av många exempel som visar på ett enormt underskott av politiskt samtal och handlingskraft. Istället handlar ofta politiken om hur makthungriga broilers spelar maktspel. Fruktansvärt tröttsamt.

Åter till Transportstyrelsen då. Om regeringen hanterat frågan taffligt får såväl oberoende utredningar som KU-granskningar visa detta. Har man gjort det förtjänar man kritik. Media drevar (i synnerhet Expressen) på Ygeman med full kraft och misstroendeförklaring väntar troligen mot honom och andra ministrar i riksdagen redan under sommaren. Lite märkligt kanske med tanke på att det var ”hans” myndighet(SÄPO) som faktiskt avslöjade att generaldirektören medvetet brutit mot lagen. Ännu märkligare med tanke på att just Ygeman har tagit åtskilliga initiativ sedan han tillträdde just för att skärpa IT-säkerheten när det i princip inte hände någon ting under de åtta borgerliga åren. Man ägnar sig åt alla möjliga detaljer om vem sa vad och till vem och varför och varför inte. Frågor som kanske är viktiga, men inte till närmelsevis så viktiga som att besvara frågan: Varför kände sig en erfaren myndighetschef sig tvungen att göra något så helkorkat som att bryta mot lagen och därmed riskera svenska säkerhetsintressen? Här ligger troligen kärnan till hela haveriet. Väldigt lite om just denna kärna i såväl utspel som i medias granskning. Varför? Kanske generaldirektören kände sig pressad att genomföra privatiseringar av registret med dessa känsliga uppgifter? Vilka pressade? Ja, det gjorde den borgerliga regeringen. Och det rejält. Det handlar om det vanliga nyliberala agendan vi hört oavbrutet i över trettio år. Privatisera, outsourca kärnverksamhet, köp-och sälj och entreprenader i allsköns varianter och former. Det har inte funnits ett uns självkritik hos de borgerliga (eller hos de sossar som jamsat med) när verksamheterna blivit både sämre och dyrare, vilket de i de flesta fall blivit. Det handlar om en marknadsfundamentalism på gränsen till parodisk om det nu inte varit så allvarligt. Hur pinsamt är det inte när alliansen står och pekar finger åt regeringen när vi städar upp efter att deras idé om att lägga ner IT-avdelningen í Örebro och lägga ut det till ett privat företag. Nu ser vi resultatet.

Bänkgrannen Jan Erixon (m) skriver förresten i BT att haveriet visar på en ”skrämmande passiv regering”. Ingen självkritik där heller. Borde kontra med en ”skrämmande aktiv regering” under alliansåren när det gäller att privatisera statliga kärnverksamheter, fast det vore väl att sparka in en öppen dörr. Nu gjorde jag det. Hade de inte varit så ivriga i att privatisera hade det inte vi inte haft denna sörja. Har då svenska intressen tagit skada? Troligen inte. Situationen är ”allvarlig men hanterbar” enligt såväl SÄPO som försvarsmakt. Än har inte uppgifter kommit fram som tyder på att främmande makt tagit del av sekretessbelagda uppgifter även om Björklund på morgonens presskonferens försökte insinuera detta. Har Björklund annan information än SÄPO eller överbefälhavaren?  Tror inte det. Bara ytterligare ett exempel på politisk ohederlighet i värsta Trump-stil.

Skall jag vara helt ärlig så kände jag nog att svaren som gavs från ministern väl mötte upp ledamöternas frågor. Stolleriet med den blixtinkallade presskonferensen såg jag inte komma. Nu får Konstitutionsutskottet göra sin granskning som författningen föreskriver och därefter lyfts väl eventuella misstroendeförklaringar, tänkte jag. Naivt. Gick förbi stadsmissionens loppis på väg mot tåget.  Där hittade jag en porslinsfigur i min smak. Sådana är ju generellt sett ganska ointressanta om de inte är av sjögubbskaraktär (har ett museum med ca. 900 olika sjögubbar) eller har nån vrickad twist. Den är verkligen knas. Barnet med den arga minen och onda ögonen som pucklar på sin tillgivne nalle är för apart för att inte köpas. Tänkte att den var en bra illustration av detta inlägg.