Blogg

Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik och Följsamma prognoser!

Ok, Nu blev det kanske lite väl ironiskt småtrist i rubriksättningen. Eller inte. Ibland behöver politik vara tråkigt. Som livet i övrigt behöver vara. Som underarbetet när man tapetserar. Som grammatiken i tyskundervisningen. Som blodsmaken i munnen de första träningspassen efter lättja. Efter denna lutherska inledning bör väl kanske tilläggas att livet som helhet är för kort för att ha tråkigt någon längre tid. Nu till hur bra det går för svensk arbetsmarknad. Ja, för svensk ekonomi i allmänhet faktiskt. Och trots vissa utmaningar för samhällsutvecklingen som helhet. För så är det.

Landet går som ett japanskt tåg. Vi lovade att införa en 90-dagarsgarantin för gruppen under 25 år. Den innebar att våra unga skulle vara i utbildning, praktikplats eller jobb. Förra månaden meddelade arbetsförmedlingen att vi klarat detta! Tror förvisso att det finns lite uppsökande arbete att göra innan vi klarar det i alla delar, men det vi föresatte oss att göra blev gjort kan man konstatera (lite självgott). Politisk vilja kan göra skillnad. För att inte alienera ev. allmänborgerliga läsare av denna blogg kan jag säga att det SJÄLVKLART inte bara är sossarnas förtjänst. Det är mängder av faktorer som spelar in (kanske även beslut som borgerliga politiker vart inblandade i;-). Det handlar om stark konjunktur inom de flesta branscher där inte minst bostadsbyggandet går urstarkt. Men ungefär hälften av de jobb som skapats under denna mandatperiod är ett resultat av politiska beslut. 100 000 nya jobb i välfärdssektorn är ett exempel. Till glädje för dem som har jobbet att gå till, men framför allt för dem som behöver välfärden inom t.ex. skolan och omsorgerna.

Arbetslösheten har sjunkit med 0,7% senaste kvartalet vilket är betydligt snabbare än våra konkurrentländer. Det var 6,9 procent (350 000 personer) som var arbetslösa i dec. 2016 enligt SCB/AKU (2017 års bokslut kommer ut om två veckor). Ett år tidigare låg arbetslösheten på 7,8 procent. Det är 200 000 fler som har ett arbete att gå till än för tre år sedan. Bara det senaste året antal sysselsatta ökat med 88 000 redovisar arbetsförmedlingen. Vad  betyder detta för framtidstro och trygghet? Inte sedan november -08 har arbetslösheten varit så låg. Långtidsarbetslösheten (de som varit arbetslösa mer än 6 månader) har minskat med 20 000 och är idag minst i hela Europa(tillsammans med Danmark). Sysselsättningsgraden i Sverige är nu på rekordnivån 81,7 procent(1:a kvartalet -17). Det är den starkaste siffran sedan 1992, det vill säga på nästan 25 år vilket innebär att Göran Perssons ­gamla mål på 80 procent är överträffat med råge. Reinfeldt och Borg nådde aldrig hit och faktum är att Sverige har högst sysselsättningsgrad i Eurostats mätningar – de högsta värden som uppmäts faktiskt. Det har skapats 75 000 fler nya arbetstillfällen än vad som försvunnit. Ungdomsarbetslösheten sjunker drastiskt och är den lägsta sedan 2002! På ett år har antalet unga utan jobb minskat från 70 000 till 61 000. . . Det finns närmare 110 000 lediga jobb (har aldrig i vår historia har det varit fler). Antalet arbetade timmar i landet ökar drastiskt, vilket såklart ger direkt effekt på tillväxt och skatteintäkter. Vi har dessutom de närmsta tio åren ett behov av ca 500 000 akademiker, bara i offentlig sektor. 18/20 av bristyrkena ligger på den akademiska sidan, samtidigt som mängder av människor inte kommer in på den utbildning man önskar. Att utöka antalet högskoleplatser är ett oerhört kostnadseffektivt sätt att bekämpa arbetslösheten och möta kompetensbehoven. I detta i ett befintligt system som ”bara” behöver skalas upp(lär av den historiska succén med ”kunskapslyftet”) Antalet sysselsatta akademiker har ökat med September -16 meddelade AF att antalet varsel aldrig varit färre. Det går mycket låga 4 arbetslösa/ledigt jobb vilket är lägre innan finanskrisen och en halvering på tio år.

Vi har för närvarande fjärde högst tillväxt inom EU och klart bäst avseende våra jämförbara och konkurrentländer. BNP-ökningen vi har för vi hade under flyktingkrisen var exceptionell. Under hela 2014 ökade BNP med 2,3 procent. Denna nivå fördubblades nästan under 2015 till hela 4,1% vilket var dubbelt så hög som i Tyskland och betydligt starkare än våra nordiska grannländer. Ungefär en femtedel av tillväxten var migrationsdriven. Det som utmålades som en systemkollaps var i själva verket en systemsuccé till stora delar. många delar av vårt avlånga land fick välbehövlig injektion av framtidstro när vårt land fick spänna musklerna när humanismen påkallade det. Vi kommer se tillbaks på det faktum att vi har tagit det största ansvaret av alla välfärdsländer någonsin med stolthet (även om behandlingen av de ensamkommande alltjämt är skamlig).

Hushållen står för 37% av tillväxten. Under 2016 mattades tillväxten av något, men utvecklades fortsatt mycket starkt och landade på helåret på 3,2%. Konjunkturbarometern ligger på i augusti-17 på 112,4 (där 100 skall vara ”jämviktstalet”) Sverige ligger stabilt i BNP-ligan i världen (för närvarande på plats 10). 2016 låg Sveriges köpkraftskorrigerade BNP per capita 18 procent över OECD-genomsnittet och avståndet är ökande. Viktigt att poängtera att även ökningen av BNP per capita är drygt 2% förra året.  I huvudsak är denna ökning driven av ökad produktivitet. (Källa: SCB, finansdepartementet och OECD). Kreditföretaget Moodys ser dessutom att Sverige har utmärkta utsikter till fortsatt tillväxt (starkast i Norden och bland de starkaste i Europa). Eftersom denna genomgång inte skall vara prognosbaserad är det egentligen ointressant. Det som är intressant är dock att de har tittat på vilka BEFINTLIGA faktorer som påverkar landet. Här har man särskilt pekat ut att vi har en unik bredd i vår ekonomi/näringsliv parat med spets inom många sektorer. Februari -17 nådde Stockholmsbörsen ”All Time high”. De flesta bedömare ser detta som ett resultat av att samhället organiskt växer.

Avslutningsvis: Statsbudgeten bygger på prognoser. Därför är de viktigt att de är bra underbyggda och hamnar så nära utfallet som möjligt. Annars kan det bli underskott. Nedanstående graf är illustrativ. Jag behöver inte förklara så mycket mer än att den svarta linjen är utfallet. Och att Anders Borg var en synnerligen undermålig finansminister.

”Vi kan konstatera att arbetslösheten bland inrikes födda nu är nere på rekordlåga nivåer, i synnerhet bland dem som har minst en gymnasieutbildning och är över 25 år. Här är den lediga arbetskraften nästan helt uttömd” Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen i September -17.